Recension: Ahlund, Anna; Du, bara; 2016

Du, baraUngdomsböcker och chicklit är lite av lässommaren 2016 för mig. Ungdomsromanen Du, bara är Anna Ahlunds debut som den gavs ut på Rabén och Sjögren i år. Jag recenserar böcker av och om kvinnor här på bloggen, men kände att den här boken fick bli ett undantag då det på många sätt kändes feministisk.

Vi får möta John och Caroline, två syskon som blir intresserade av samma kille. Caroline är inte den som ger sig i första taget, så John är säker på att förlora. Men Frank verkar trots allt inte helt ointresserad av John. Men när John tror att loppet är kört har han sex med sin bästa kompis Elli, något som Frank och Caroline hör eftersom de är på besök i samma sommarstuga. Det blir komplicerat, men det visar sig senare att Frank också är komplicerad och har ett jobbigt kärleksbagage. Ska John hitta rätt och kan han verkligen lita på sitt hjärta?

Du, bara är en bra samtida roman där homosexualitet och otraditionella könsroller är en självklarhet. Det är upplagt för stor syskonrivalitet, men det är inte det som är set stora fokuset trots allt. Det är kärlek, lust och sex i olika former och inget är konstigt eller ”onormalt”. Det är ingen komma-ut-process, inga arga föräldrar eller förvånande kompisar. Allt är bara så självklart och det är bra att det skrivs sådana böcker 2016. Det känns modernt.

Det var ett bra driv i boken och jag fastnade för alla karaktärer. Det är en feelgoodroman, men det är ändå inte en självklar kärlekshistoria från början till slut. Det är mer komplext och det blir riktigt spännande. Kärlekshistorien, vänskapen mellan John och Elli och syskonbandet är fantastiskt fint beskrivet alltihop. Jag är så imponerad av Anna Ahlund och Du, bara är en fantastisk debut!

Läs mer: Adlibris, Bokus, Enligt O, Booze’n’Books, Sincerly Johanna, Barnboksprat, och dagarna går…, Carolina läser, Eli läser och skriver

4 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • sven erik hansson12 juli, 2016 kl. 11:44
    • Svara

    Apropå vilka böcker du läser. Tidigare på 70-80-talet skulle kvinnorörelsen sagt att Hanna sysslar med kvinnokultur. Ordet kvinnokultur har nu försvunnit men var förr då mycket vanligt bland kulturfeminister.

    1. Det är väl lite som kvinnolitteratur. Jag är kluven till begreppen eftersom det antyder att det finns en särskild litteratur eller kultur som görs eller gillas av kvinnor. Men samtidigt finns det inget bra ersättningsord.

  1. Det här verkar bli årets snackis. Jag måste verkligen ta och läsa den.

    1. Gör det! Den är utläst på några timmar 🙂 Störst av allt av Malin Persson Giolito verkar också vara en stor snackis, så den börjar jag med nu!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.